Tillbaka
Medarbetarporträtt
9 Jul 2022

”Man behöver vara påhittig och initiativrik”

Hon har bestigit en aktiv vulkan och levt på resande fot i åtta månader – i en ombyggd van tillsammans med sin sambo – runt om i Syd- och Centraleuropa. Men trots alla upplevelser världen över, återvänder hon alltid till Umeå och livet bakom ratten. Möt Sara Fink, chauffören som brinner för äventyr och frihetskänsla.

Att köra kyl- och frysvaror mellan Umeå och Boden, med en uppiggande avstickare till Uppsala varannan vecka, låter kanske inte som ett liv för en äventyrare. Men när upptäckarlusten flammar upp, och passet ständigt tycks bränna i fickan, kan det vara skönt att ha en fast punkt att återvända till. En plats som verkligen är hemma.

– Före coronapandemin var jag ute på längre svängar i Asien och Afrika, ofta som backpacker eller på bussresor där man får uppleva ”det riktiga” Afrika. Men under pandemin blev det ju tyvärr stopp, så min sambo och jag drog ut på ett åtta månader långt Europaäventyr istället, i en van som vi bodde i under hela resan. Vi tog oss ända till Kanarieöarna och hem igen.

– Visst har jag varit sugen på att stanna någonstans under en längre tid ibland. Men aldrig permanent. Det finns något inom mig som drar mig hemåt.

Sara Fink är född och uppvuxen i Norrbotten utanför Boden. Redan som liten lärde hon sig att göra upp eld på egen hand, och i samma veva började hon intressera sig för den större världen. För äventyret.

– Det grundar sig nog mycket i nyfikenhet. Jag har alltid velat se mer än bara det som finns här hemma. Världen är så stor, för mig är det en självklarhet att vilja uppleva hur andra människor har det på andra platser.

Upplever du aldrig oförutsägbarheten i resandet som jobbig?

– Alltså, jag ser väldigt sällan problem med saker och ting. Jag tänker att det löser sig. Universum ger och universum tar, är man positiv så får man positivt tillbaka. Jag tror att den egna inställningen har stor betydelse för utfallet.

Vad är det häftigaste du har upplevt under dina resor?

– Alla kulturkrockar. Och den extrema friheten som kan infinna sig på en bergstopp, med världens vackraste soluppgång som panoramautsikt. Jag har förresten också bestigit en aktiv vulkan på Bali. Det var häftigt. Det tog 1,5 timme att nå toppen, och längs klättringen fanns det en massa hål i marken där det blåste ut varmluft inifrån vulkanen.

Vad är det som får dig att återvända till chaufförsyrket, trots alla dina resor och äventyr?

– Friheten, och ansvaret som kommer med friheten. Det är det bästa med jobbet, vetskapen om att jag har fullt förtroende att utföra mitt jobb på det sätt som jag finner bäst, så länge jag håller mig till arbetstider, uppgifter och regler.

Sara ser även vissa likheter mellan det oförutsägbara vagabond-livet i Asien och Afrika, och den till synes inrutade vardagen i lastbilshytten.

– Man är liksom … utelämnad till sin egen förmåga. Man behöver vara påhittig och initiativrik för att snabbt kunna hitta lösningar när något händer. Det funkar inte att ge upp och gå hem.

Hur upplevde du din första tid som chaufför på K Mångbergs Åkeri?

– Jag blev faktiskt förvånad över hur trevliga och omtänksamma alla var, redan från första dagen. Jag kände mig otroligt välkomnad. Och till alla kvinnor i branschen vill jag bara säga: Är man på rätt arbetsplats, så är yrket helt fantastiskt!

Känner du att du är på rätt arbetsplats nu?

– Ja, verkligen. Här har jag aldrig behövt bevisa mig bara för att jag är kvinna.